Bristande arbetslivsanknytning, obligatoriet och Akademiska senaten

I UNT kan man läsa om problemen med arbetslivsanknytning vid Uppsala universitet (UU). Det har visat sig att Uppsala universitet hamnar som högst på 135:e plats av 371 när Svenskt Näringsliv rankar de utbildningar som har bäst anknytning till arbetslivet. Dessutom konstaterar man att på t.ex. ekonomiutbildningarna vid UU så är det studenterna själva som får ordna den mesta arbetslivsanknytningen. Läs om det här. Man kan också läsa i SvD här. Detta är något som jag idag tagit upp på möte med Akademiska senaten och för rektor. Vi håller nämligen på att påverka universitetets ”Program för samverkan” som utformas just nu. Där finns nu formuleringar som ”Universitetet ska öka studenternas anställbarhet genom att i utbildningen ha ökade inslag av praktik, examensarbeten och samarbetsprojekt av hög kvalitet i samarbete med företag och organisationer.” och ”premiera och värdesätta insatser som kan hänföras till samverkan”. Dock är frågan om hur detta ska göras praktiskt och hur man ska öka incitamenten för samverkan för enskilda lärare och institutioner som ska göra detta tidsödande arbete? Vad ska få en lärare att vilja lägga ner tid på att ordna studiebesök, gästföreläsare eller externa projektarbeten? Ingen lätt fråga att läsa.

I Aftonbladet kan man också läsa om hur studenter går back 900 kronor i månaden, rätt beklagligt att alla lovat höjt studiemedel men att det tar sådan tid innan något händer och att det inte kommer att höjas tillräckligt.

Igår kom också förslaget på avskaffande av kår- och nationsobligatoriet från regeringen till riksdagen. Det ser riktigt dåligt ut men det fanns inga överraskningar i jämförelse med lagrådsremissen, jag sade så här om det igår:

”Obligatorieutredningen angav att minimiersättningen till kårerna för ett bevarat studentinflytande efter obligatoriets avskaffande måste vara 310 kr per helårsstudent, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande i Uppsala studentkår. – Den siffran är inte tagen ur luften, utan baserad på den faktiska kostnaden för kårernas verksamhet. Regeringen, däremot, anger ingen som helst grund för den föreslagna ersättningen på 105 kr per helårsstudent, utan anger bara en from förhoppning om att kårerna ska kunna dra in pengar i alla fall. Detta är högst oansvarigt och hotar det svenska studentinflytandet.”

Förslaget finns att läsa här och här.

Det möte med Akademiska senaten som jag var på igår och idag är intressant. Senaten är ett organ vid Uppsala universitet för diskussion om stora frågor, där både lärare och studenter sitter med. Vi är nu på internat på en konferensgård vid en frysen sjö nära Enköping och har givande diskussioner mellan studenter och lärare med högt i tak. Sådana forum ska uppmuntras!

Den akademiska senaten har enligt sin instruktion till uppgift att föra en diskussion om och framföra synpunkter på:

  • mål- och strategiarbete för universitetets verksamhet samt samverkan med det omgivande samhället
  • regeringens propositioner rörande högskolan
  • universitetets organisation
  • forsknings- och utbildningspolitiska frågor av vikt för Uppsala universitet

Ledamöter i den akademiska senaten är 48 lärare och 20 studenter. Rektor, prorektor och universitetsdirektör har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.