Tumult i högskolevärlden och avgående kansler

Flodström på möte hos SFS idag efter avgången

Igår var verkligen en omtumlande dag för Högskolesverige. Myndighetschefen för Högskoleverket, Universitetskansler Anders Flodström, avgick efter en konflikt med regeringen. Han kunde inte vara kvar på grund av olika syn på vad utbildningskvalitet är och på grund av en alltför stark politisk detaljstyrning från utbildningsdepartementet. Detta går det att läsa om i pressmeddelandet från Högskoleverket. Regeringens pressmeddelande målade dock upp en lite annan och obekymrad bild.

Jag har debatterat det hela på Politikerbloggen igår samt omnämnts här och SFS släppte ett pressmeddelande. SULF och universitetslärarna släppte även de ett pressmeddelande. DN skrev detta och hundratals media skrev om händelsen. Flera kårer släppte även pressmeddelanden som detta. Dock är det synd att media inte bryr sig mer. Uppståndelsen var inte lika stor som när andra verkschefer nyligen gått, troligen för att ”Universitetskansler” och högskoleverket inte är det media känner bäst till. Hade det varit Björklund som KU-anmälts och Skolverkets chef som avgått hade rubrikerna nog varit större…

Kanske inte helt oväntat var de rödgröna också kritiska. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sa bland annat detta och Miljöpartiet detta.

Sveriges universitets- och högskoleförbund meddelade;

”SUHF har nåtts av beskedet att Anders Flodström väljer att avgå som universitetskansler. Förbundet har uppskattat Anders initiativ att på ett lyhört vis öppna upp för dialoger mellan Högskoleverket och sektorn om utveckling av kvalitetssystem och andra frågor. Vi hoppas att Anders efterträdare fortsätter på denna positiva inslagna väg.

Idag besökte Flodström som första möte efter avgången ett möte på SFS kansli med SFS doktorandkommitté. Han bekräftade åter bilden av den detaljstyrning som skett från departementets sida. Bilden överst är från det mötet.

Det hela var inte helt oväntat. Under hösten och våren har jag suttit i referensgruppen för det kvalitetsutvärderingssystem som legat till grund för konflikten. Högskoleverket hade ett uppdrag att ta fram ett förslag och det gjorde de med förankring i sektorn via referensgruppen och hearings. Vi hade problem gällande en del av utgångspunkterna i uppdraget, men kunde ändå gilla det slutgiltiga förslaget, som vägde samman olika aspekter till en helhet med ett resultatfokus. Detta förslag gillande dock inte departementet. Frustrationen var nog stor hos både Flodström och oss gällande hur departementet hanterade förslaget. T.ex. hade vi ägnat tid åt att arbeta fram en studentenkät i detalj när vi precis innan jul fick höra från departementet att den nog inte skulle bli av och arbetet lades på is dagen innan den sista versionen skulle på remiss till studentkårerna. Då hade också arbetet gått så långt att enkäten prövats på studentgrupper vid två lärosäten. Vi blev ytterst förvånade och skickade i januari in en skrivelse till departementet och utbildningsutskottet.

Departementet tog sedan in gamla kontakter för att bakom dörrarna på departementet skriva ett nytt förslag med utgångspunkt i Högskoleverkets. Detta förankrades inte på något sätt hos oss studenter eller lärosäten. Osäkerheten ökade och i slutet på februari hade Högskoleverkets insynsråd (där SFS har representation) ett extrainsatt möte med anledning av detta. Efter mötet skickade rådet ett brev till minister Tobias Krantz. SFS skickade sedan den 2/3 in ett eget brev till Tobias Krantz för att lyfta det som vi såg som problematiskt. Vi kunde inte förstå hur den svenska förvaltningsmodellen kunde frångås på det sätt som skedde och varför studenternas åsikter nu sopades undan.

Den 3/3 var SFS på Rosenbad på ett så kallat avstämningsmöte med rektorer, SUHF och SULF där departementets förslag presenterades. Cirka 20 dagar innan propositionen ska läggas till riksdagen fick vi se en Powerpointpresentation av ett inte tidigare sett till stor del omarbetat förslag, utan detaljer. SFS ställde sig inte bakom det nya förslaget eftersom vi inte har kunnat få ta del av några detaljer. SFS, SUHF, lärosätena och SULF hade en relativt enad ifrågasättande och tämligen kritisk linje efter presentationen. Högskoleverket verkade inte vara inbjudet. Det påpekades ett flertal gånger att sektorn i stort stödjer Högskoleverkets förslag som har god förankring och att vi vill se jämförbarhet, transparens och likvärdighet. SFS och SUHF påpekade även att det är viktigt att systemet är EU- och Bolognaanpassat, att mätande av lärandemål inte är en motsättning mot ökad autonomi och att beredningen hos departementet har varit märklig. Vi rapporterade sedan på hemsidan om mötet och såg stora brister med det nya förslaget som tappade bort det mesta som var viktigt i ursprungsförslaget. Sedan skickade vi in utförliga kommentarer till departementet, läs dem här. SULFs kommentarer finns här och även dessa var kraftigt kritiska.

Det hävdas ibland av departementet att förslagen är rätt lika. Det är de inte såsom vi på SFS ser det. De skiljer sig avsevärt åt gällande vad som prioriteras i förslagen och vilken nivå av transparens som det finns. SFS fem huvudargument mot förslaget var följande >>

Flera lärosäten skrev även kritiska artiklar, här är ett exempel och en senare replik. Det visade sig att många rektorer var kritiska. Jag har gjort längre inlägg om frågan och tidigare artiklar här och här.

Debatten fortsatte gällande förslaget och propositionen klubbades slutligen av riksdagen i början på juni. Krantz blev även KU-anmäld och vi deltog på en sluten hearing med utbildningsutskottet som jag bloggat om här. Det är fortfarande oklart hur implementeringen kommer att gå. Speciellt nu när Flodström får lov att sluta. Enkelt lär det inte bli.

Jag vill avsluta med att citera TCOs utredare German som skrev denna Haiku om händelserna;

På försommaren
En myndighetschef avgår
Regeringen ler