Sociala medier och förändringar

Snabba förändringar sker långsamt. Vi har nämligen en tendens att endast ta till oss förändringar och nymodigheter om vi tror att många omkring oss också tilltalas av dem. Därför sker även enormt framgångsrika förändringar ofta förvånansvärt långsamt i det första skedet. När ett jämviktsläge väl överskridits sker förändringen däremot i regel mycket hastigt. Dagens digitala medier har därför blivit utmärkta verktyg och katalysatorer för att påverka förändringsprocesser av vitt skilda slag.

Vi adopterar nya innovationer utifrån nätverkseffekter. Många kan gilla en bra idé, men oftast är det få som direkt väljer att tillämpa den om de inte är säkra på att tillräckligt många andra i deras nätverk också kommer att göra det. Om det finns starka nätverk där alla är medvetna om varandras handlingar så kommer processen därför att ske långsammare och status quo kommer att bevaras till en högre grad. Det går att läsa om detta i författaren Bhaskar Chakravortis bok The Slow Pace of Fast Change. Jag läste den när jag arbetade med omvärldsanalys på GE Healthcare som anställt examensarbete.

Sociala medier gör oss enormt medvetna av varandras val. Tiotusentals haglande statusuppdateringar ger oss kontinuerligt information om vad vår omgivning köper, tänker och tycker. Därför blir dessa medier mycket relevanta att behärska för dem som arbetar med att försöka implementera förändringar av alla de slag, till exempel för att generera genomslag för nya idéer. Eftersom sociala medier skapar starkare och mer informationsfyllda nätverk finns det också en stor möjlighet för dem att försena förändringar och idéers genomslag. Detta glöms ofta bort i diskussionen om sociala medier, eftersom vi ofta antar att de per automatik leder till snabbare förändringar. Vet vi att våra kontakter valt att inte byta spår kommer emellertid inte vi heller vilja göra det. Sociala medier använda på rätt sätt kan dock bli bra katalysatorer för idémässiga förändringsprocesser (en katalysator påskyndar en reaktion utan att förbrukas). Genom att effektivt utnyttja sociala medier är det därför möjligt för aktörer att ge individer i personliga nätverk insikt i (eller uppfattning om) att många runtom dem också gillar en ny idé. Det kommer att underlätta vägen till det tillstånd där så många stödjer idén att den därefter blir lättare att genomföra.

Hur används då sociala medier som en katalysator för idéer? Det finns förstås många metoder och verktyg, fler än vad jag tänker beskriva här. Noder som har många kontakter i ett nätverk kan genom sitt stöd för en ny idé ha stor påverkan på många andra. Speciellt om dessa nodpersoner också anses ha en hög trovärdighet. Intryck som sprids viralt kan också nå ut snabbt i nätverken. Filmer, länkar, bilder, facebookgrupper som är intressanta och lätta att sprida vidare rör sig snabbt genom nätverken och kan därmed effektivt ge ny information och nya tankar till många på en mycket kort tid, ”Sveket”-blogginlägget från valrörelsen är ett utmärkt exempel på detta. Det ska inte heller förglömmas att människor generellt vill synas och det gäller även i sociala medier. Information som går att diskutera, gilla och kommentera tenderar att spridas mer än information som är svår att interagera med. Det gäller även att flytta själva jämviktsläget genom att arbeta baklänges. Utifrån det slutmål som önskas uppnås bör förutsägelser göras gällande vilka kedjor av val och händelser som kan leda fram till detta mål. En uppskattning bör även göras gällande nivån av osäkerhet. Vissa förändringar har en hög nivå av osäkerhet och kommer med stor sannolikhet inte att ske. Alla idéer är inte lika lätta att föra fram. Därför bör det även bedömas hur mycket arbetsinsatser som ska läggas ned på att genomföra sådana förändringar. Vad händer om förändringen inte sker?  Vilket pris är värt att betala för genomslaget hos en viss idé?