Ett bra förslag från universitetet

UU

Nu har Uppsala universitet skickat in sitt budgetunderlag till regeringen för 2012-2014. Det är alltså ett förslag på vad universitet anser behövs för verksamheten framöver och ett dokument som vi behandlat i konsistoriet (universitetsstyrelsen). Underlaget går att ladda ner här på universitetets hemsida. Jag tycker det är ett intressant underlag, eftersom det visar på vad ett stort lärosäte ser som nödvändiga behov för att ge en bra utbildning med hög kvalitet och ett bra studentinflytande. Det är värt att notera att universitetet ser ett behov av en resursökning till grundutbildningen och mer pengar till studentinflytandet, precis som studentkårerna (t.ex. Uppsala studentkår), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Saco studentråd, TCO och andra organisationer otaliga gånger har påpekat. Det är alltså inte bara studentorganisationer som kommer fram till att detta faktiskt är nödvändigt för framtiden.

Dessa satsningar föreslår universitetet bland annat till regeringen;

”Uppsala universitet bedömer att följande insatser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är prioriterade och kräver en förstärkning av anslaget:

För utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås en sammantagen ökning om 166 mnkr för perioden 2012-2013, bestående av en ökning med 164 mnkr fr.o.m. 2012. Därefter föreslås anslaget sänkas med 60 mnkr 2014:

– en kvalitetsförstärkning genom en per capitaförstärkning av alla för universitetet relevanta utbildningsområden om 7% fr.o.m. 2012, vilket motsvarar en ökning med ca 97 mnkr per år för perioden 2012-2014 (totalt 288 mnkr). Detta önskemål är utöver den av regeringen aviserade ökningen av ersättningsbeloppet för HSJT-området 2012 och 2013.

– en bibehållen dimensioneringsökning från 2010 och 2011 motsvarande 60 mnkr för 2012 och 2013.

– finansiering som stöd vid avskaffandet att kår- och nationsobligatoriet. Det årliga behovet beräknas till 310 kr/helårsstudent, vilket innebär 7 mnkr fr.o.m. 2012.”

Några av motiveringarna till höjningen av anslagen är de följande;

”För att förbereda studenter för ett yrkesliv där de kan agera som kunniga, självständiga och ansvarsfulla medborgare behöver det ämnesteoretiska kunnandet kompletteras med bildningsinslag. Grundläggande naturvetenskap, etiska frågeställningar, hållbar utveckling och mångfaldens förutsättningar är några utbildningsområden. Studenterna bör också kunna ges möjlighet att läsa litteratur som ställer de stora frågorna, tillfälle att studera konst och musik samt tid att debattera viktiga politiska och sociala frågor. Resultatet av en sådan utbildning lägger grunden för nya perspektiv och ingångar till nya tankar. Morgondagens universitet bör ges möjlighet att realisera dessa idéer för morgondagens studenter. Ytterligare ökade resurser behövs för en kvalitetsutveckling av nämnda slag.

”Utveckling av befintliga och nya utbildningar kommer att vara en huvudangelägenhet för att möta efterfrågan från samhället och från framtida studenter. En rad strategiska insatser har iden-tifierats, vilka ska genomföras för att möta framtidens utmaningar när det gäller efterfrågan med fortsatt ambition att sätta utbildningarnas kvalitet i första rummet.”

”Internationaliseringen innebär att fler och fler kurser ges på engelska, vilket också är resurskrävande. Dessa faktorer bidrar sammantaget till att utbildning på avancerad nivå normalt kräver mer resurser än utbildning på grundnivå. Det är angeläget att en förstärkning av resurserna görs för att universitetet på rimliga villkor ska kunna agera på den internationella arenan.”

Så här skriver universitetet om den höjning av resurserna som annonserades i valrörelsen och varför nya anslag behövs;

”Under senare år har, och nu även aviserat för 2012 och 2013, ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi utökats. Denna förstärkning är välkommen men långt ifrån tillräcklig. Argumentation för dessa behov återfinns på s. 6-8 och omfattar samtliga utbildningsområden vid Uppsala universitet. Universitetet har genom Högskoleverkets prövningar av examensrätter inom lärarutbildningsområdet fått ett kvitto på att kvaliteten är god, men för att utveckla lärarutbildningen i den riktning som regeringen ger uttryck för behöver ersättningsbeloppen även här höjas.

I flertalet av utbildningarna inom farmaci, medicin och vård ingår som en viktig del laborativa inslag och färdighetsträning. För att kunna bibehålla en hög utbildningskvalitet med undervisning i små grupper och tillgång till moden utrustning krävs en höjning av ersättningsnivåerna.

För att kunna hålla en hög kvalitet på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna fordras en höjning av ersättningen. Utifrån arbetsmarknadens krav på färdigheter är omprioriteringar och effektivisering otillräckliga åtgärder. Omfattningen av laborationer och fältkurser är otillräckliga för den höga nivå som krävs och förnyelsen av föråldrad utrustning släpar efter.

Universitetet vill härutöver aktualisera den särskilda problematik som avser de s.k. småämnen som universitetet har som nationellt uppdrag. Hit hör ämnen som t.ex. assyriologi, bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, turkiska och persiska språk, egyptologi och estetik. Även klassiska språk som latin och grekiska är småämnen i detta sammanhang. Den låga tilldelningen och svårigheten att inom vissa områden omprioritera resurser från andra ämnen med redan låg er-sättning medför påtaglig risk för utbildningens kvalitet. Nuvarande ersättningsnivåer finansierar inte den lärarkompetens som krävs inom dessa små ämnen för vilka universitetet har ett nationellt uppdrag.

Önskemålet om en höjning med 7% av ersättningsbeloppen för de utbildningsområden som är relevanta för Uppsala universitet relaterar till nuvarande resurstilldelningssystem. Inget tyder i dag på att det kommer att ändras i grunden förutom den kvalitetsbaserade resurstilldelning som kompletterar grundersättningen. Universitetets begäran om utökning av grundfinansieringen bygger på dessa förutsättningar. ”

Angående avskaffandet av kår- och nationsobligatoriet kommer universitetet till samma slutsats som Uppsala studentkår, SFS och den statliga utredning som Ringborg genomförde;

”Inför avskaffandet av kår- och nationsobligatoriet fr.o.m. den 1 juli 2010 har riksdagen beslutat om fördelning av 20 mnkr 2010 och ytterligare 30 mnkr 2011. Detta är långt ifrån tillräckligt.

Uppsala universitet anslöt sig till utredaren Erland Ringborgs förslag om 310 kr/helårsstudent och anser att det är där nivån för särskilda medel för detta ändamål bör ligga. En lägre nivå innebär ytterligare belastning på ersättningsbelopp som sedan länge är för låga. För Uppsala uni-versitetet innebär det en begäran om en utökning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 7 mnkr fr.o.m. 2012.”

Angående den tillfälliga dimensioneringsökning av utbildningen som funnits som nu troligtvis kommer att avslutas skriver universitetet följande kloka ord;

”Universitetets tidigare till regeringen framförda bedömning av behovet av en mera långsiktig dimensioneringsökning än den tillfälliga kvarstår. Vid Uppsala universitet finns en beredskap för att mera långsiktigt ta det nödvändiga samhällsansvaret och ansvaret för de studenter som antagits på grundval av den tillfälliga dimensioneringsökningen.

Den tillfälliga utökningen av takbeloppet om ca 83 mnkr har förlagts inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet (600 st) där de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna har tagit merparten av det utökade antalet platser samt inom det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet (221 st) där platserna nyttjats för masterprogram inom naturvetenskap och teknik. Många av de aktuella utbildningarna avser upp till fem års program-studier, vilket gör att universitetets åtagande för dessa studenter är mera långsiktigt än den tillfälliga satsningen under två år. Universitetet har inom dessa områden lyckats rekrytera kompetenta lärare och försörja de aktuella utbildningarna med lämpliga lokaler.”