Konsten att förstöra ett utbildningssystem

De omfattande upploppen i Storbritannien har varit ett tydligt tecken på allvarliga underliggande sociala problem och klyftor, även om de inte enbart går att härleda därifrån.

Nu när hösten kommer kan vi se andra trender i Storbritannien. Antalet sökande till högre utbildning är rekordstort, hela 670 000 personer. Det kan se hoppingivande ut vid en första anblick, mängder av ungdomar har ambitioner och vilja att utbilda sig och skapa sig en framtid. Det liknar inte alls ut som den bild av hopplöshet och upplopp som präglat media den senaste tiden. Men även i detta fall finns det smolk i botten på den brittiska bägaren.

Storbritanniens utbildningssystem håller nämligen på att krackelera efter att antal riktigt ödestigra utbildningsreformer. Universiteten har nyligen fått möjlighet att höja sina studieavgifter, från 3290 pund, som var den tidigare nivån, upp till en ny högsta nivå på 9000 pund. I Storbritannien gäller också dessa avgifter alla studenter. Det var något som infördes efter att de först hade införts för internationella studenter, det som nyligen också skett i Sverige. Avgiftsbeläggandet av alla studenter skedde visserligen många år efter införandet för internationella studenter, men det skedde ändå till slut. Något för oss att ta lärdom av här hemma.

Studieavgifter utan rejäla stipendiesystem skapar redan idag en socioekonomisk sållning av vilka som kan läsa vidare i Storbrittannien. Med de nya högre avgifterna kommer detta att förvärras. Dessutom ger de också en del ödestigra bieffekter som tung ekonomisk stress för de studenter som inte har en tjock plånbok, speciellt om de får problem att ta sina högskolepoäng.

För ett tag sedan presenterades också en dyster vitbok för högre utbildning i Storbritannien. I den föreslås bland annat att lärosätena ska få ange hur många studenter de vill anta, istället för att ha ett tak på den statliga finansieringen. Det medför att en av fyra högskoleplatser i landet ska konkurrensutsättas. En del av konkurrensen ska baseras på betyg, där platser fördelas till de som lockar till sig de mest högpresterande eleverna. Den andra delen av konkurrensen ska baseras på att lärosätena som tar ut avgifter under 7500 pund får bjuda mot varandra om platser, baserat på ”quality, value for money and student demand”Enligt aktade Higher Education Policy Institute kommer detta skapa en mindre grupp av elitlärosäten där studenter ska och kan betala 9000 pund per år, de andra lärosätena kommer ta ut mindre än 7500 pund. Det kommer alltså att medföra en ökad segregation mellan lärosätena och studenterna. Dessutom bedöms systemet leda till mindre valmöjligheter för studenterna, färre utbildningsplatser, högre kostnader för skattebetalarna och att de som behöver dem minst får stipendierna.

För dem som inte kommer in på högskolan väntar i många fall en dyster tid. Arbetslösheten är hög för unga britter. Enligt uppgifter i DN så är en av fem i åldern 16-24 arbetslös. Nyligen levererades siffror på totalt 2,5 miljoner arbetslösa britter, en ökning med hela 7,7 procent mot föregående period.

Förmodligen är det också så att det hoppingivande höga söktrycket till utbildningarna helt enkelt beror på att många vill börja läsa innan studieavgifterna stiger…

Det är sorgligt att se hur staten abdikerar från sitt ansvar och hur systemförändringarna bäddar för ökade klyftor och ett havererat utbildningssystem. Det är inte rätt väg mot framtiden och det kommer att skada en hel generation.

 Bild från tidigare demonstration mot studieavgifter och nedskärningar.