Lite hösttips om utbildningspolitik

Det finns mycket intressanta nyheter som det är svårt att hinna med att skriva om. Jag samlar i regel på mig en lång läslista under veckorna att läsa när det väl blir helg. Tyvärr är det en utmaning att hinna med den läsningen. För tillfället är det mycket med jobbet där många större saker sker de här veckorna. Samtidigt är jag med i en abstrakt-bedömningsprocess hos SUHF, fotograf, representant i Rektorsrekryteringsgruppen för Uppsala universitet, ledamot i Uppsala universitets styrelse, Studentbokhandelns styrelse, suppleant i Drivhusets, föreläsare och en massa annat. Roligt men stressigt.

Här följer i alla fall några blandade länkar jag samlat på mig, gammalt och nytt.

Blandade lästips

  • Det är tydligt att det blev mycket få internationella studenter efter studieavgifternas införande. Det gäller även i Uppsala.
  • Jag misstänker att ni inte missat den spännande SNS-rapporten och debattartikeln kopplad till den? Läs också Marikas blogginlägg om seminariet.
  • German Bender på Utredarna skriver ett intressant inlägg om att allt fler vill skaffa sig högre utbildning.
  • Det finns en oro från ekonomer om att regeringen sparar för mycket, synd med tanke på vilka satsningar som är behövliga (tåg, bostäder, utbildningskvalitet kanske?).
  • Sakine Madon, en gammal motdebattör som jag mötte i bl.a. Debatt en gång i tiden, har skrivit  bra i Expressen om problemen med skilda skolor. Läsvärt.
  • För dem som är lite statistikglada hoppas jag ni sett att Högskoleverkets årsrapport finns att ladda ner på deras hemsida. Ett bra underlag när det gäller utbildningspolitiken.
  • Noterade i ST Press att det är en hård bantning som sker vid Utbildningsdepartementet. Jag hoppas verkligen departementet klarar av den. De brukade inte ha så lite att göra där när jag hälsade på dem för något år sedan.

Vad handlade Svenskt näringslivs utspel i somras om egentligen?

Det var först nu till hösten som debatten om Svenskt näringslivs rapport från i somras lade sig helt. Ibland undrar jag lite över det bakomliggande syftet med rapporten. Jag tror en ledtråd är den argumentation som hördes från Svenskt näringsliv,  nämligen att det vid fördelning av anslag till univ. och högskolor ska vägas in i vilken utsträckning utbildningen leder till jobb i framtiden, d.v.s. ”nyttan”. Kanske kommer det vara den idé som lever vidare medan testballongen om förändrad låne-/bidragsdel stampades ner i marken i somras.

Långtidsutredningen

När det gäller den där Långtidsutredningen som diskuterats en del så tycker jag det är intressant att läsa Högskolverkets yttrande över huvudbetänkandet (SOU 2011:11).

Här följer lite utdrag ur yttrandet:

Kapitel 10 – Utbildningssystemet

”Studenter bör styras i riktning mot tidigare start på den högre utbildningen. Detta kan ske genom att studenter som avslutar sina studier vid en låg ålder premieras genom avskrivna studielån.”

Högskoleverket avstyrker rekommendationen.

”Antagningsreglerna till den högre utbildningen bör ändras så att en högre andel studenter antas via gymnasiebetyg och en lägre andel via högskoleprov.”

Högskoleverket tillstyrker rekommendationen.

”Lokala antagningssystem bör undvikas.”

Högskoleverket avstyrker rekommendationen.

”Studiemedelsperioden bör begränsas till fyra år plus två år för en kandidat- respektive masterutbildning.”

Högskoleverket avstyrker rekommendationen.

”Fribeloppets storlek bör kopplas till studieresultaten så att det blir lägre för de studenter som inte klarat av att hålla en full studietakt under tidigare år.”

Högskoleverket avstyrker rekommendationen.

”Studiebidraget bör höjas och beskattas som arbetsinkomst.”

Högskoleverket avstyrker rekommendationen.

Uppsala studentkårs nya ledning har debatterat frågan i Svd under rubriken ”Högskola ska konkurrera med kvalitet, inte reklam”.