Några ord om sökandet efter kunskap

För någon vecka sedan höll Uppsala universitet sin högtidliga doktorspromotion. Då talade professor Olga Botner (professor i experimentell elementarpartikelfysik) kunnigt och inspirerande om forskning, neutriner och sökandet efter en bättre förståelse av universum. I sitt tal berörde hon också vikten av att utforska gränserna för vårt vetande, även när vi inte vet vad det ger för praktiska tillämpningar. För annars kommer vi att gå miste om upptäckter som förändrar vårt samhälle fundamentalt.

 

Jag vill ta tillfället i akt att citera ett stycke ur hennes tal här nedan, som på ett inspirerande sätt tydliggör vikten av att även satsa medel på den fria grundforskningen. Jag tycker den lyfter flera goda argument för att öka de långsiktiga medlen till grundforskningen.
”Nu kan några tycka att ett nollresultat inte är något att hänga i julgran. Men då vill jag passa på att påminna om Michelson-och Morleys berömda experiment som syftade till att mäta jordens hastighet i förhållande till den allestädes närvarande etern! Nollresultatet var vad som kullkastade eterteorin.
Neutrinoastronomi är ett exempel på den grundforskning i internationella frontlinjen som bedrivs vid Uppsala universitet. För några kan denna typ av forskning te sig abstrakt och onyttig, medan för andra representerar den en dröm som gått i uppfyllelse och som kan ge oss en bättre förståelse av det Universum som är vårt. Det sägs att när den brittiska naturfilosofen Michael Faraday, som levde på 1800-talet, en gång i det brittiska parlamentet utfrågats om nyttan av att experimentera med elektricitet och magnetism, så svarade han med: ”Herr minister, en gång kommer ni kunna beskatta detta!” Anekdoten lär inte vara sann – men kommer åt kärnan bakom grundforskningen. Den obundna grundforskningen, är oerhört viktig – inte för att ta fram metoder och apparater som är mer eller mindre samhällsnyttiga just nu – men för att hjälpa oss förstå hur naturen fungerar. Det är detta som är själva grundbulten i vårt samhällsbygge och grundpelaren för vår välfärd. Att skapa konkurrensfördelar på en global marknad är ofta ett strategiskt mål för ett lands makthavare och i balansen mellan tillämpad och obunden forskning väljer man därför gärna att satsa forskningsmedel på s.k. innovationer. Detta innebär oftast utveckling eller förbättring av en metod eller en apparat – och kallas inte sällan för ett genombrott. Tänk bara på Apples iPod!

 

Men sådana genombrott förändrar inte vårt samhälle i grunden. Med facit i hand är det lätt att inse hur viktigt det var att låta Wilhelm Röntgen studera elektriska urladdningar i vakuumrör eller låta Franklin, Crick och Watson göra spektrografi på en DNA molekyl. Men det är befogat att ställa sig frågan om dessa experiment hade fått forskningsmedel i dagens forskningsklimat?

 

Grundforskning syftar till att lyfta fram nya frågor, skapa ny kunskap, nya metoder och nya möjligheter. Denna kunskap och dessa nya metoder är ofta användbara inom helt andra områden än där de togs fram – och kan användas för att ta itu med oväntade samhällsproblem. Ett samhälle som i huvudsaken satsar på tillämpningar kommer snart slå ”huvudet mot en mur”. Som Nobelpristagaren Pierre-Gilles de Gennes en gång sa: oavsett hur mycket resurser man hade lagt på forskning kring stearinljus – skulle man inte ha upptäckt elektriciteten!

 

Till syvende och sist: Einstein utarbetade inte den allmänna relativitetsteorin för att ge oss noggranna GPS navigatorer och Marie Curie studerade inte radioaktiva ämnen för att möjliggöra nya cancerbehandlingsmetoder.

 

Och även om neutriner – dessa universums gäckande kurirer – inte låter sig beskattas just nu – har de sina poänger. Studiet av universums mysterier med hjälp av neutriner är en utmaning och lockar kommande generationer av forskare. Och vem vet vilka överraskningar universum har att bjuda på när vi lyckas öppna neutrinofönstret på glänt?”