Ett enormt globalt skifte för högre utbildning

screenshotPå sistone har debatten börja skymta i Sverige gällande MOOC, Massive Open Online Courses, den nya formen av öppna distansutbildningar över nätet. Det är snabbt framväxande utbildningar där alla oavsett plats i världen och bakgrund kan läsa kurser – ofta utformade och givna av världens bästa lärare. De är gratis, kräver inga förkunskaper och ger inga akademiska poäng – men många har tiotusentals studenter. Många som börjar läsa hoppar av,men det är också många som läser färdigt och vissa tar också kurserna vidare till examination vid ett lärosäte.

En hel del börjar nu anse att vi närmar oss ett rejält paradigmskifte inom den högre utbildningen. Jag håller med.

Nätet och dess tjänster samt inflytande över vår vardag utvecklas snabbt (vad som sker online och offline är något som för länge sedan börjat smälta bort – se bara på Twitter under en konferens eller Facebook under den arabiska våren) och det är bara rimligt att det också kommer att användas mer till utbildning. Dessutom har MOOC redan blivit populära och möjligheten att undervisas av världens bästa lärare lockar. P-O Rehnquist exemplifierar väl formen och lockelsen med en MOOC på sin blogg så här:

Vad säger du om den här kursen? Världshistorien från år 1300 och framåt under ledning av en framstående forskare inom området. Kursen utgörs av 24 ”undervisningstillfällen” med rekommenderad kurslitteratur. Öppen och fri antagning, gratis och börja när du vill vid ett av världens främsta universitet. Du redovisar dina kunskaper i 6 kortare uppsatser som lämnas in under studiernas gång.

MOOC gör också mer än att bara erbjuda nätkurser. Enligt många så skiftar vi nu fokus från utbildning till lärande – och till lärandeformer som inte begränsas till en del av livet. För ett tag sedan skrev jag i jobbet om MOOC efter att ha lyssnat på M. Stevens från Stanford. Han menade att utvecklingen går rasande fort och att kapitalet bakom Google, LinkedIn, Facebook med flera börjar få upp ögonen för utbildning som produkt. Så kommer det vara dom eller akademin som definierar framtiden? Här tror jag att våra lärosäten och politiker måste bli mer alerta – för jag tror att akademin måste leda den här utvecklingen.

Jag tror att det finns stora möjligheter här, men även risker. Därför måste vi börja hitta former för att hantera MOOC i Sverige. En risk är förstås att campusutbildningar och svenska lärosäten drabbas negativt av konkurrensen från MOOC. Jag tror emellertid att MOOC hanterat på rätt sätt möjliggör fler studenter vid lärosätena och att campusmiljöerna är ett nödvändigt komplement till nätmomenten – det är omöjligt att ersätta dagens utbildningar med utbildningar som bara sker över nätet. Vi bör istället t.ex. utnyttja möjligheten att utöka diskussion och dialog mellan studenter och lärare genom att videofilma storsalsföreläsningar och sedan lägga tiden på mer interaktion student-lärare. Då kan campus och resurserna användas för en bättre kontakt med lärarna än idag. Vi ska inte heller glömma att MOOC möjliggör ett lärande som bättre går att anpassa till studenters livssituation och som förmodligen också kan bredda rekryteringen till lärosätena samt stärka det livslånga lärandet. Här finns det stor potential.

Tyvärr är det ganska tyst från svenska aktörer idag. Varken politiker eller departement har inte intresserat sig för frågan och det strategiska tänkandet tycks även frånvarande hos de flesta lärosäten. Vi får hoppas att detta förändras om vi inte ska hamna efter. För utvecklingen sker i detta nu och en ny typ av global konkurrens formas.

Jag tror att vi har en enorm möjlighet – men den kommer gå oss ur händerna om inte vi sätter fart.

Lunds universitet har visat sig intresserat och även EU-kommissionen. Läs Anders Flodström på Stiftelsen för internetinfrastruktur om MOOC här.

Läs även Inside H. E.

/H