Framtidens universitet och klyftorna i skolan

skarmNyligen bloggade jag om det stora skifte som massiva öppna onlinekurser, MOOC, kan innebära för högskolan. Tänkte följa upp och berätta att jag nyligen var på ännu ett seminarium vid KTH om ämnet, anordnat av ett flertal lärosäten. Det var mycket intressant och finns att se på nätet i efterhand här. PJ Anders Linder skrev även lite om det i SvD – bland annat följande:

Nya generationer av studenter är vana vid att kommunicera, lösa problem och ta till sig information med hjälp av nätet. Varför skulle de sitta av trista storföreläsningar vid svenska högskolor när de kan ta del av modernt utformade, interaktiva utbildningar från världens främsta lärare och universitet? Det är en fråga som det svenska universitetsväsendet gör klokt i att ta på största allvar.

Motargumenten är för all del starkare än vad Ödling hade lust att erkänna i en dragning som syftade till att ruska om. Det är inte gratis att gå på fina universitet i USA och även om det blir billigare eller rentav kostnadsfritt att följa deras nätkurser lär de ta betalt för att ordna prov, rätta uppsatser och utfärda examina. Det blir inte mycket till studentliv, nätverksbyggande och diskussioner över ämnesgränserna när man sitter ensam därhemma framför skärmen. Det blir knepigt med laborationerna. Och vad kommer Stanford eller MIT att ha att erbjuda den som vill läsa svensk historia eller juridik?

Men de ansvariga bagatelliserar utmaningarna på egen risk. Även om de flesta studenterna inte ratar svenska universitet helt och hållet kommer allt fler att vilja ta in utländska nätkurser i sina examina. De amerikanska toppuniversiteten har mycket starka varumärken och i ögonen på blivande arbetsgivare kan det smälla väl så högt att man har tagit ett knippe kurser vid Stanford som att man klarat av en hel utbildning i Skövde, Halmstad eller Stockholm. Antalet universitetslärare har ökat kraftigt i Sverige: ta inte för givet att den trenden fortsätter.

Vad säger då vår universitetskansler? Jo, han tror att campus och nätet kompletterar varandra, men att lärosätena måste agera:

– Det här är något radikalt nytt som alla universitet och högskolor måste ta till sig på ett eller annat sätt. MOOC är ett spännande alternativ men jag tror att den traditionella campusidén fortfarande håller. De utesluter inte varandra. Vi skulle gärna ägna oss mer åt att granska kvaliteten på MOOC-kurser.

Lars Haikola tror att explosionen av de här globala nätkurserna till stor del beror på att de accepterats och legitimerats av de mest välrenommerade universiteten.

– MOOC har därmed fått en kvalitetsstämpel. Men man ska inte glömma att verksamheten på dessa etablerade universitet, såsom Stanford och Harvard, fortfarande utgår från att ha mycket kvalificerade studenter och lärare på sina campus. Att de framöver enbart skulle satsa på MOOC är helt orealistiskt.

Samtidigt ska vi inte glömma att det även förs en kritisk diskussion om MOOCs – bland annat bland lärare på Harvard.

UK-ämbetet har släppt sin årsrapport om högskolan  – flaggskeppet när det gäller data om våra lärosäten. Här finns pressmeddelandet och rapporten! Jag kan också rekommendera den här artikeln som belyser att genus spelar roll i forskningen – och i all forskning. Ofta tror ju de som arbetar inom teknik- och naturvetenskap att genus inte är så viktigt där – men jag håller inte med om det.

För ett tag sedan var jag på ett intressant seminarium hos SNS om kvalitetsutvärderingssystemet – det har sammanfattats av rektor Eva Åkesson på hennes blogg.

För övrigt måste jag säga att jag fortfarande är  lite förstummad över hur tydligt Skolverket beskriver problemen i skolan:

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt och sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen. Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

 Skillnaderna mellan elevers skolresultat har ökat och det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och hur elever lyckas i skolan. Skillnaderna mellan skolors genomsnittliga resultat har fördubblats de senaste 20 åren. Sverige utmärker sig i internationella jämförelser som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet har försämrats under 2000-talet.